Denna period präglades av medeltida stilideal och inspirerades av planmönstret i medeltida städer, där den naturliga topografin var avgörande. Husen hämtade inspiration från äldre inhemsk arkitektur och framhävde oväntade och brokiga inslag såsom parker, höjdskillnader mellan husen och små torg från äldre stadsmiljöer.

Det viktiga var hantverket

Hantverket hölls i hög aktning under denna tid och fick gärna vara synligt. Teglet brändes med skiftningar för att ge en åldrad och handslagen karaktär. Konstnärliga dekorationer i sten, koppar och målade väggdekorationer visar på hög kvalitet i byggandet. Karakteristiskt för Art Deco är fasader i rått tegel, kantiga burspråk på stenkonsoler och robusta naturstenssocklar på husen.

Rent estetiskt innebar funkisarkitekturen en radikal förändring av synen på arkitektur. Estetiken som fristående värde tillhörde det förflutna, och funktionalitet var det som ansågs vackert. Fasaddekor med historiska referenser var otänkbart.

Även om det inte nödvändigtvis var avsikten i teorin, resulterade funkisbyggnaderna i ett tilltalande och innovativt formspråk. Husen utformades för att vara attraktiva från alla vinklar och fick en enkel och rak grundform utan fram- eller baksida. Geometriska former som kub, rektangel och skiva kombinerades på ett effektfullt sätt för att skapa en intryck av viktlöshet. Det karakteristiska funkisfönstret var ett rektangulärt tvåluftsfönster, och taken var ofta platta med tunna sadeltak. Fasaderna putsades med kalkbruk och målades i ljusa färger. Höga burspråk och balkongrader gav fasaderna liv och variation.

Det skulle vara praktiskt

Under 1930-talet utrustades nästan alla nybyggda lägenheter med moderna badrum som inkluderade bekvämligheter som badkar och toalett. Köken var praktiskt inredda med spis, kylskåp och rostfria diskbänkar för att underlätta hushållsarbetet.